…One night in Vientiane, Part 2

10 02 2017

Sista dagen/kvällen innan vi plockar upp visumet och börjar den långa resan hem.

Så vi knatade nerför gatan, nyduschad och hungriga som vargar, och vi gick förbi Tyson Kitchen, och där satt Kristoffer ifrån Christies i Ban Phe. Ibland är världen bra liten. Maten på Tyson var helt okey, jag tog en pizza där med mozarella ost på bara, och öste på lite parmesan oxå. Riktigt good, men för tok på liten. Senare på kvällen så gick vi till Rooftop Bar, och där blev vi i ett par timmar. Kristoffer kom dit också, samt alla andra oxå, Thomas och David. Blev ett par utsikts bilder därifrån, ner på marknaden nedanför. Thailand kan ses på andra sidan av floden.

Vi blev kvar där ett par timmar mot midnatt. När det var dags att bege sig så splittrades alla. David tog sig hemmåt mot hotellet, Thomas följde med nån brud som han suttit och pratat med. Jag, Johan och Kristoffer åkte vidare till nåt Live music ställe tillsammans med Gareth och hans nyhittade tjej. Men det stället sög rejäl kamelpung. Live musiken, om det ens var musik, var bara ett evigt skrålande. Det bokstavligen gjorde onte i öronen. Hur fan kan man ens lyssna på nåt sånt och sen tycka stället är bra. Det var ren diskant, som knivar i öronen. Det var ju tjejer man ville se, och träffa. Och nån tog med oss i samma byggnad, men vi fick gå en bit. Genom korridorer, med skumma dörrar på varsin sida, gick igenom vad som såg ut som ett ”slakt rum”. Och sen genom flera korridorer och slutligen kommer vi till ett stort rum med soffor, porr belysning och en bar i hörnan. Men inte en käft där. Någon gammal kärring kom in och vi fick ”beställa” några tjejer. Kändes inte ok för mig. Men satt kvar ändå. Men det sög riktigt ordentligt, Kristoffer satt och snackade med en tjej som hade kommit in. Men vi drog oss tillbaka efter en stund.

Jag och Johan drog vidare in mot hotellet igen, och allt var i stort sett stängt. Hungrig var vi. Det fanns ett öppet stället, nån bar av nåt slag. Vi gick in dit, men när vi kom in och såg oss omkring, så gick vi ut lika fort som vi gick in. Det var 60 plussare där, och alla tjejer som var där var i stort sett bottenskrapet från kvällen. Dvs alla ladyboys som inte lyckats hitta nåt. Crap ställe. Vi beslutade oss att gå ner mot parken för att kolla om det fanns mat. Men på vägen ner dit så fick vi följeslag av en ladyboy, och herregud hur det såg ut. Medans vi gick längs med gatan, gick hon/han 5 meter bakom och gjorde en massa konstiga puss ljud, och ville följa med oss hem och hela den biten. Men det fanns inget öppet där nere heller, så vi gick tillbaka, med han/hon släpandes efter med sina ljud. Suck. Vid korsningen så tog jag vägen tillbaka till hotellet, Johan gick vidare för att hitta mat. Ladyboyen stog vid t-korsningen och tittade åt båda hållen, gjorde pussljud och visste inte vad hon/han skulle ta sig till. Så enkelt var det att bli av med denna.

Dagen efter var det bara att checka ut, och fixa en taxi till ambassaden för att vänta tills dom öppnar så vi kunde ta ut passet. I och med att visumet var gratis så gick det rätt fort att vänta sitt nummer och sen hämta ut. När vi väl fått det var det bara att hugga tag i en taxi och dra fortare än kvickt till gränsen, för att komma före den stora massan.

Efter lite bilåkande, vänta i köer så var allt klart. Inne i Thailand igen, med nytt visum för 60+30 dagar till. Så gott. Resan hem gick smidigt, Johan körde hela vägen. Vi stannade till utanför Khon Kaen för att kolla på Bumblebee från Transformers som munkade hade byggt. Riktigt najs. Och återigen så fick vi aldrig se bergen i dagsljus, utan i beckmörker. Vi blev stoppad i en polis kontroll återigen, men det gick bra denna gång. Polisen blev riktigt glad när det var faranger i bilen och började prata engelska. Men det var bara att köra vidare. Vi kom hem runt midnatt, så det var inte så mycket mer att göra än att hoppa i säng. Hela resan gick bra.





…One night in Vientiane, Part 1

25 01 2017

Nu har det gått lite mer än en vecka sedan visa runen vi gjorde. Har inte riktigt haft ork att sitta så mycket vid datorn.

Den 15:e Januari började resan strax efter kl 21.00 thai tid. Det blev jag, Johan, Thomas och David som åker i Davids bil. Johan körde. Spännande att göra en liten road trip, eller liten och liten. Blev ju trots allt ca 70 mil enkel väg mitt i natten. Men det var rätt roligt tyckte jag. Skönt att komma iväg lite, om så det bara var i ett par dagar. Att se något annat, eller ja, det lilla man kunde se mitt i natten då man inte såg ett skit efter vägen. Hade vart roligt att se bergen och bergspassen man åker igenom, men det var mitt i natten så det var i stort sett beck svart.


Åkte igenom många polis kontroller och på den tredje, strax utanför Khon Kaen så blev vi in vinkade. Johan rullade ner fönstret och polisen började prata om att vi hade legat i höger fil för länge, ja som om han skulle kunnat se de. Men det var ju för att vi var faranger. Så han ville att vi skulle åka in till stationen, eller vänta på nån snubbe från stationen att komma dit. ”Oh come on man” sa Johan, ”200 baht and we go”. Varvid polisen skrattar och tar pengarna och vi kan åka igen. Land of corruption!

Vi gjorde några stop under vägen för att tanka och köpa lite proviant. Runt 05.00 tiden anlände vi till Nongkhai och till gränsen till Laos. Parkerade bilen bakom 7/11 och knatade bort mot gränsen och för att köpa visum in till Laos för 1300 baht. Det gick smidigt. Första gången var det för mig, så man hade inte mycket koll. Vi anlitade ingen Visa Run bolag utan gjorde allting själva. Johan hade ju gjort allt själv förut, så det var ju skönt att man hade nån med sig som visste hur man skulle gå till väga. När det var fixat var de bara att köpa en buss biljett och sätta sig på bussen över Friendship Bridge. Från vänster trafik till höger blev det också. Väl vid pass kontrollen så gick det smidigt, och vi kom igenom riktigt snabbt. Så då var det bara att fixa en taxi in till ambassaden.

Vi lyckades deala till oss en, och denna människa kör som en jävla idiot.  Körde mer på vänster sida än på höger och en hel del på insidan av filen och omkörningar som var rent idiotiska. Det blev en upplevelse. Och det märks att det det var fattigare här än i Thailand. Många sido vägar var bara grusade. Väl framme vid ambassaden så var det bara att fixa i ordning alla papper, limma fast kortena på ansökan, sätta sig i kö och invänta tills dom öppnar för imlämning. Vi fick rätt så låga nummer, mellan 80 och 95 så vi skulle inte få vänta så länge dagen efter. Dessutom så var ju visumet gratis, någon promotion dom har fram till sista februari.

Efter detta var det att hugga en taxi igen och köra in till inner stan, vi hade inte bokat nåt hotell, utan tänkte göra en drop in. Vi gick runt lite, men det var fullt, vi kollade hotels.com och tripadvisor, hittade ett som heter Memory Hotel, som Johan förbokade. Men vi läste inläggen om detta och det verkade vara ett riktigt skit ställe, men vi gick mot stället, varvid vi såg ett annat, Sunbeam Hotel, vi droppade in där och kollade. Det fanns 3 rum lediga, Joha och jag tog ett varsitt, och Thomas och David delade på ett. Gick på ca 1200 baht inkl frukost. Och det var rätt rent och rummen var riktigt stora och rymliga. Så detta blev det.

Tog en snabb dusch, sen gick jag och Johan ner länges gatan för att hitta nåt lätt att käka. Vi hittade Little Hanoi och gick in där och beställe en sandwich som inte var helt fel. Dessutom satt två fransyskor bakom oss, ena var sjukt snygg. Hade inte ätit så mycket innan, så denna satt fint. Efter de gick vi tillbaka till rummen, och försökte sova lite då man inte fått nån sömn alls under vägen. 2 timmar och en dusch senare så var det dags att gå ut igen. Vi strosade ner på gatan igen och där satt en person vi båda kände och vi båda täntke, ”What the fuck……”…  fortsättning följer.





…Drunken Master

11 01 2017

Så var det dags igen då, har sparat lite så det inte blir för korta inlägg, men och andra sidan så kanske de inte gör nåt heller. En bit in på det nya året, och en rad saker har hänt sedan sist. Det som har vart mest aktivitet på är väl nyårs helgen samt ankomsten av Peter Jones, en kompis från Borlänge.

På nyårsafton hade alla utom jag bestämt sig för att köpa en biljett till ett beach party som låg en bra bit bort, som var arrangerad av Christie’s, en annan svensk, Christoffer, och hans thai tjej Chantana. I sista sekunden bestämde jag mig för att hänga med, dock hade jag ingen biljett, men det ordnade sig när jag kom fram. Så på sen eftermiddagen åkte vi moppe till Christies Bar och parkerade där för att bli upphämtad  av skyttel bussen som ingick i biljett priset. När vi väl kom dit, ca 18.00 så hade redan sista bussen gått. Bra början. Hade vi åkt strax innan kl 17.00 så hade vi hunnit med.

Men inga problem. Johans tjej Bee, ringde till Chantana och förklarade, och det var inga problem. Chantana skulle ringa efter en taxi åt oss. Ca 20 minuter senare kom en minibus för att plocka upp oss alla. Skitbra tänkte vi och klev på med en hög förväntan på god mat och bra atmosfär. Vi åkte iväg och 5 minuter senare frågade chauffören vart vi skulle… ??  Jag tänkte, ”Va i helvete…” och alla i bussen satt med öppna munnar och som ett frågetecken. Hur fan ska vi kunna veta vart vi ska när vi aldrig vart där. Och hur kan en förbeställd taxi inte veta vart vi ska. Amazing Thailand säger jag bara. Vi stannar seda vid en resort, i tron att fler skulle med. Chauffören kliver ur, och går iväg utan att säga till oss varför vi är där vi är. 15 minuter senare kom han tillbaka, och vi åker iväg. Men nu gick det bra, troligen hade han kontaktat någon om detta.

Vi kommer fram till beach partyn, och är troligen dom sista på plats. Jag betalade direkt till Christoffer så det var inga problem. Vi fick en välkomst champagne, vi såg ett lång bord uppdukat med potatisgratäng, grillade fläskfiléer, revbensspjäll, grillade kyckling filéer, såser av olika slag, och så klart en rad olika thai rätter. Efter lite springade fram och tillbaka, så hade vi fått ett bord, och hungriga som vargar var vi. Vi tog av allting och det var så jävla gott, potatisgratängen och köttet. Ojoj, redan där kände vi att 800 baht var värt priset. För att inte tala om chili majonäsen. Mycket lyckat. Kvällen avslutades med en fireshow. Såna har man sett mängde av tidigare, så det var inte speciellt mycket nytt. Men fick rätt så bra bilder tyckte jag.

Men festen hade en nackdel, en väldigt STOR nackdel som var sjukt dåligt organiserat av arrangörerna. Och det var toaletterna. Ca 200 personer var det totalt på stranden, barn familjer och sådant. Men endast EN toalett. En pissoar för männen, och en ”toalett” för damerna, ett hål i golvet där man fick stå på huk för att skita. Johan fick erfara allt detta den hårda vägen. Både han och jag vägrar ta hålet i golvet. Det funkar bara inte. Han fick panik när han insåg detta, och sprang till resorten bredvid för att fråga om han kunde låna. Nix sa dom, enbart till hotellets gäster. Så det slutade med ett litet visit kort bakom en av pick-up bilarna på parkeringen.

Och när det väl var dags att åka hem, så kunde vi inte göra det heller. På biljetterna stod det att fri skyttel buss hade anordnats för gästerna. Vilket bullshit och scam det var. När det väl kom till kritan och vi ville åka hem, så kunde vi inte, för vi var ju bara 5 personer. Och 9 måste vi vara för att fylla upp bilen. Annars skulle vi betala 500 baht i taxi avgift. Alltså, jag hatar denna jävla scam som thaiarna kör med. Tror på buddha och leva bra och hela den biten, och sedan fula sig och scamma folk till höger och vänster, nej fy fan. Men vi kom hem till slut, dock 500 baht fattigare.

Under den senaste 1.5 veckorna har det inte hänt speciellt mycket som ar värd att berätta om. Men, i lördags så kom Peter Jones, en polare från hemtrakterna, till Rayong för att börja jobba med oss. Den kvällen lär nog varit min hittills under denna resa den mest kaotiska. Så Peter kom hit på morgonen tillsammans med Malte och hans tjej Petch. Jag och Johan åkte och hämtade upp Peter som kom hit för första gången till Thailand, och istället för att låta han sova så höll vi igång så han inte skulle bli jetlaggad. Vid lunchtid så började allting.

Vi åkte till Star Center där vi käkade, och de började dricka öl, saeng som och cola/sprite. Jag drack dock inget, men de andra herrarna gjorde det. Malte och Petch kom dit också, och så var allt i full gång. Efter ett par timmar, runt 15 tiden så gick vi vidare till The Wizards för att fortsätta. Stan kom dit också en kort sväng för att kolla upp oss, och vara med på kort. Minns inte hur länge vi satt där, men till runt 17 tiden har jag för mig, varvid jag och Thomas åkte hem. Medans Johan, Malte och Peter tog Johans moppe å åkte hem. De var tvungna att ta sig hemmåt, för Peter skulle ju skriva på kontrakten till condon. Vilken resa dom hade fick vi höra. Peter var superfull och satt längst bak på moppen och höll i Malets huvud för att hålla i sig, händerna över ansiktet och ögon. Han försökte kliva av vid ett tillfälle hörde jag, i tron att dom hade stått stilla. Galet. Väl hemma så gick vi till kontoret och fick kontraktet för Peter, och han satt och skrev på askalas, och flirtade med tjejen som jobbade där, som i sin tur stod bakom och skrattade.

Efter detta gick vi till Nat’s ställe, rakt över vägen, där de köpte in lite mer öl. Peter var så full så han ramla av stolen vid ett par tillfällen, och vid sista fallet så tog jag med honom upp till sin lägenhet. Det var mycket folk utanför hissarna, så jag tod trapporna med honom. Där studsade han mella väggen och räcket som en flipperkula medans han gick uppåt, samtidigt som han höll i kuken för att han var så jävla pissnödig. Väl inne i sin condo så var de raka vägen till toaletten, och jag frågade om han klarar sig, och skulle vila sen efteråt.

Jag gick ut sen och vi andra åkte en stund senare till Saifaa, en schwezisk restaurang där vi åt och drack lite mer. Mitt upp i maten så ringer Peter upp och säger att polisen har vart där och att 10000 baht fattas. Va i helvete tänkte vi, har han gått ut efteråt och gjort nåt och inte hittat hem, eller vad. Det visar sig senare att han hade gått ut, till poolen och lagt sig i solstolen och däckat av, varvid säkerhetsvakterna har notifierats och gått upp med honom till lägenheten. Pengarna som fattades hade han ju betalat condon och depositionen för, så allt var i sin ordning. Skönt det. Jag har aldrig sett Peter så där full, och Malte hade inte sett Peter så där full heller på 15 år. Men det slutade bra i alla fall, och nu är vi i gång med jobbet igen, och planerar in en visa run på kommande söndag.

Efter denna helg så var vi till mangrove träsket och kollade in lite. Det var en kvav dag, svettigt värre. Men det blev lite bilder i alla fall. Utöver detta så passade jag på att göra klart min första teckning för 2017.





…Rob’s Holiday Special

26 12 2016

Inte ofta man får fira jul när det är 30+ grader och trots de äta hemlagad svensk julmat med julgran på stranden. Denna helg började redan dagen/kvällen innan. GOD JUL och GOTT NYTT ÅR!

DAGEN INNAN så var de lönedag och det kunde ha börjat bättre. Jag hade tänkt öppna ett andra bankkonto på en annan bank, Krungsri, då Johan redan gjort det och det fungerade smärtfritt. Jag gick till samma bank, till SAMMA person som han prata med, men tror ni att det gick. Nope. Jag var så tvungen att ha kontraktet på condon för att visa att jag bor här. Det ska då krångla till det i onödan.

Efter detta så åkte vi mot Ban Phe för att käka lite svensk mat på O’Learys och handla lite i deras deli. Så jag beställde in svenska köttbullar med mos och lingonsylt. Det var gott. Men om ja ska vara kritisk, så var portionen något i det snålaste laget. Göran, som ägde stället, tog fram en karta över området som vi tittade på, och hittade då ett ställe som också ska sälja svenska saker som heter Petras. Johan skulle köpa Kalles Kaviar, och frågade Göran om detta, då han sade att vi inte skulle köpa hos Petras utan hos honom istället. Johan köpte då hos Göran.

Christies var en annan svensk restaurang/bar som låg i en t-korsning vid 7/11 och som ägdes av Christoffer. Han sattes sig vid oss och snackade, och en stund senare beställde Johan och jag in en dubbel burgare med bacon. Oj, den var god, riktigt god. Medans vi ät så snackade vi, och det kom fram att Christoffer var ägare av Shooters på Koh Lanta, och kände till Björn, Nayiana och idioten Tony, som han inte alls gillade. Vem gör det liksom efter allt skit han gjort. Det var rätt trevlig att sitta vid Christies och käka och dricka och titta på folk. Köpte även två bandanas för att skydda huvet mol solen. Bra köp!

Vi satt där längre än planerat, och när vi bestämde oss för att åka hem, så tog bi en tur till Petras, så låg gatan efter bara. Dom hade en hel del saker, och mycket riktigt hade dom Kalles Kaviar, som dessutom var billigare än O’Learys. Då fatta vi varför Göran sa att vi inte skulle handla hos dom. Fult gjort av honom att säga så som han sade. Jag hittade dessutom havregryn som var 100 baht billigare än O’Learys, så hit blir det fler gånger. Hos Göran får man handla i nödfall om man är tvungen.

Vägen hem gick bra, men innan u-svägen vi skulle göra, så svängde en thaiare in precis framför oss utan att vare sig blinka eller titta. Jävla idiot. Johan tände till och jag kände att nu jävlar. Vi åkte upp vid sidan och stirrade som fan, och Johan åkte in framför honom, och sen drog vi iväg. Då kom idioten bakom oss, åkte upp vid sidan, drog ner rutan och tog fram sina prinskorvar till fingrar och pekade fingret och skrek ”Joooo… ffakkkk åfffff” på skitdålig engelska. Blir så jävla trött på thaiarna i trafiken som inte bryr sig över huvudtaget än sig själva. Och knappt om dom själva. För munken har ju välsignat bilen och kladdat i taket på insidan så dom tror att dom är oövervinnerliga i trafiken. Idioter!!

Resten av kvällen var lugn i condon. Nae och Bee fick smaka julglögg, det var INTE en hit kan jag säga. Men roligt att se. Det blev avslutningen på kvällen innan förr mig och Nae då vi drog oss tillbaka till bingen.

JULAFTONS morgon började med lite frukost vid poolen. Johan tog med sig risgrynsgröt ut och bröd och ost till de som ville ha. Badade lite, och det var en sjuk varm dag. Efter poolen så gick vi in och gjorde det sista förberedelserna, inför julmaten på stranden. Vid 15 tiden åkte vi ut mot Hat Suan Son stranden med all mat, och dukade upp på ett bord på stranden. Troy hade kommit också för en bit mat. Julaftonen var väldigt lugn för vår del i alla fall, tog lite bilder, åt lite mat, och sen packade vi i ordning och åkte tillbaka, för jag och Nae skulle gå på en bio själva för lite egen tid. De andra åkte till Christies och hängde resten av kvällen. Vi gick på bio vid Passione köpcentrumet som ligger ett stenkast från condon. Vi såg Rogue One: A Star Wars Story. Äntligen efter mer än ett års väntan fick vi se den. Skulle egentligen sett den på juldagen, men då hade vi andra planer. Efter filmen blev det bara att gå hem och sova.

JULDAGENS morgon började tidigt, ca 7.20 så vi vaknade för en dags tur till Koh Samet igen. Stan följde med denna gång också, men Thomas och Win stannade hemma. När vi kom fram hyrde vi återigen en varsin moppe och drog till Vongdeuan Resort och satt där i stort sett hela dagen, åt, drack kallt, badade, vilade. Riktigt skönt, och vi lyckades få riktigt bra plats, soffor med bord mot stranden som utsikt. Även Troy kom denna gång, något senare. Priset för ett rum där kostar ca 2700 baht per natt, så kanske någon gång framöver kanske man ska testa och stanna där över en natt. Är säkert riktigt mysigt och fint på kvällarna när mörket lagt sig och alla trädlampor tänds.

Vid 16 tiden så åkte vi tillbaka till piren och lämnade in mopparna och inväntade båten tillbaka. När vi stod och väntade på båten och 10 minuter innan avgång fick Troy för sig att han skulle köpa speedboat biljetter till oss alla, så han gick dit. Vi följde med, och 1700 baht skulle dom ha. Vi vände och då kom båten vi skulle med. Vi gick dit och det var en väldigt liten båt, men vi på och satte oss. Då kom speedboat kille och sa 1000 baht, men då hade vi precis bordat och skulle åka. Så de blev ingen speedboat. Höll på att somna på båten tillbaka, skönt var det. Men när vi väl närmade oss land så stannade dom vid FEL JÄVLA pir. Och slår vad om att det visste thaiarna om. Vi började käfta med dom, och i vanlig ordning så drar dom örenen till sig och verkar ”oförstående”. Den dag jag lär mig att prata thai så kommer jag inte kunna hålla käften när dom gör fel eller försöker scamma oss. Efter en liten stund gick vi upp och där visade det sig varför dom hade stannat oss vid fel pir. Så att de jävla taxi folket ska plocka upp oss mot en DYR nota. Folk är idioter!!!! Det slår aldrig fel. Så vi fick gå tillbaka till piren/parkeringen. Sen åkte vi hem och vilade resten av kvällen.

Over and out // Rob





…The Monkey King

20 12 2016

Idag var det dags för en liten tur till ap templet som ligger ca 2 – 2.5 mil utanför Rayong City (Wat Sanam Rattanawas – Monkey Temple Rayong). Upp tidigt på morgonen och göra sig i ordning. Packa lite badkläder och handduk ifall det skulle bli bad, vilket det blev. Trippen dit tog ca 30 minuter, och det var inte alltför svårt att hitta. Men själva templet var inte mycket att hurra över, och det var rätt dött. Fanns en liten väg upp till ”toppen” där aporna fanns, och det fanns så klart en trappa upp om man ville gå den.

Väl uppe så såg man inte en enda apa, men så fort man tog fram en påse med bananer så kom dom fram från alla skrymslen och vrår från djungeln. Och precis som vanligt så är dom inte fega att försöka sno åt sig. Johans tjej Bee höll i påsen med alla bananer, och när en apa kom fram och började rycka i påsen blev hon livrädd och släppte allt. Men ingen fara, plocka upp allt och började dela ut till alla, små som stora apor.

Mitt uppe i allt ätande så började ett par sätta på varandra. Sen kom ett gäng fransmän och började slänga bananer och andra saker omkring sen. De verkade smått rädda. Och de fick hela tiden schasa bort aporna från att klättra på deras bil. En stund senare kom thaiare som verkar ha hand om allt, matande som att ge dom färskt vatten. Dom slängde ut väldigt mycket mat, bananer och majskolvar. Och aporna försökte så klart att stjäla med sig så mycket som möjligt. Och en av de äldre aporna försöker så klart gömma mat på TVÅ ställen, men vad är sannolikheten att han ska få behålla båda stashen.

Men då har man vart där då. Det var inte så märkvärdigt som man läst sig till från andra sajter. Att man tydligen ska gå en lååååång trappa upp på berget, och det ska vara värt alla trappsteg när man kommer upp. Facepalm säger jag då. Kan det ha vart hela 40-50 steg totalt OM man nu valde att gå där istället för ta moppen upp vid sidan om.

Efter aporna så drog vi och käkade vid nån restaurang, och det verkade vara en liten turisthåla, för de var bara västerlänningar där. Och äntligen fick man äta en god Paneng kyckling. Den rätten lyser verkligen med sin frånvaro inne i Rayong. Det suger. Efter maten blev det vidare mot Ban Phe och in på O’Learys igen och kika lite snabbt innan vi drog vidare till beachen vid Mae Ram Phueng. Och det var sjukt skönt att få svalka av sig lite, och planera lite inför helgen då det är julafton. På tal om det, det skär sig lite när man ska knata till köpcentrumet och det ska spelas Jingle Bells i hela området och parkeringshuset. Det känns bara så fel, med 30+ grader.

Nåja. Det var denna dag, får se när nästa uppdatering blir…





…The Alien Crab

19 12 2016

Nu är det ca 2 veckor sen senaste inlägget. Det har inte hänt så mycket, förra helgen gjorde jag inte mycket. Var mest med Nae och åkte runt, handlade lite, var på massage och bara tog det lugnt. Vi såg på Moana på bio, och den var riktigt bra och rolig, så den kan jag starkt rekommendera. Förutom de så har det blivit mestadels jobb på veckodagarna och lugnt under dagtid. Små handlat lite till och från. Men denna helg har det vart lite mer.

Det var ju lång ledighet nu, från fredag 02:00 till och med måndag 18.00, så de blir 3.5 dag ledighet. Gottigt. Under torsdagen innan jobbet så åkte vi runt och letade efter en fotograf för att ta bilder till immigrationen på fredagen, är ju dags att köpa de extra 30 dagarna. Hittade en fotograf inte allt lång bort, Studio 21. Han tog 200 baht för 12 fotografier. Billigt! Sverige tar 80 kronor för 4 bilder i AUTOMAT! Och det gick väldigt smidigt, och fort om inte annat. Åkte dit så vi var där när dom öppnade kl 08.30. Var nästan först i kön, och hade självklart tappat bort mitt departur kort. Men det var inga problem. Efter det så gick vi in i rummet bredvid och fixade papper för thai körkort och för att öppna bank konto, ska öppna ett till på annan bank under veckan.

Senare under fredagen så hade herrarna fixat födelsedags party åt Win, Thomas tjej, på party gatan, och där var det hålligång. Jag kom dit aningen sent, för jag var tvungen att vänta på Nae, och att bestämma en tid punkt med en thai är näst intill en omöjlighet. Men hom kom så småningom och hon var inte blyg att dricka, ren whisky gällde för hennes del. Vi kom väl hem runt 1 tiden har jag för mig så de blev att sova på en gång. Och sen under lördagen så blev det ändrade planer hela tiden med henne. Jobbigt, men i slutändan blev det bra. Herrarna Johan och Thomas, hade dragit med Stan, en brittisk snubbe, till Ban Chang för att ta en krogrunda. Jag höll mig kvar med Nae inne i Rayong istället, men som sagt, ändrade planer. Så vi tog bilen till Ban Chang också, käkade pizza hos svenska ”Homemade pizza & steaks” och mötte upp dom andra för lite skitsnack. Sen tog vi en massage, fot massage, och det var skönt. Somnade i stolen nästan.

På kvällen åkte vi hem igen, och planerade inför söndagen. Var ju sugen på att se Rogue One: A Star Wars Story, men så blev det inte. Blev en tur in till Ban Phe med Johan och Bee som visade vägen till deras mat ställe som dom var till förut. 98% av maten var sjömat, ingen höjdare för mig. Men Tom Yam’en de tog var krämig, stark och jävligt god. Sen hade dom beställt in nån sallad med krabb ägg i. De hade tillagat en hästsko krabba, som i sig ser ut som nåt från en annan värld. Skulle man ta bort ryggskölden så påminner den starkt om en facehugger från Alien rullarna. De har klyvt upp den och skrapat ur innanmätet, och gjort en salladsskål av ryggskölden, och blandat i äggen från innanmätet i salladen. Men det var faktiskt gott, smakade inget sjöigt om den, och äggen gav bara en textur, ingen smak. Men starkt, nåt så in i helvete. Efter de åkte vi till O’Learys, en svensk deli/restaurang där jag köpte en DYR OLW chipspåse för 210 baht, men en billig Gouda ost, 1 kg för 250 baht. Var in teill dykbutiken bredvid och kollade efter lite simfötter, snorkel set, och dykpåse till telefonen. Blir å köpa sånt sen inför nästa Koh Samet tur. Efter detta så åkte vi hem, och Nae åkte i sin tur hem till sitt rum.

Idag, måndag, så blev det en lite tur längst beach vägen och till en strand restarang, snacka lite skit, ta lite foton och dricka lite kallt. Imorgon är den preliminära planen att besöka Monkey Temple någonstans i Rayong. Lite blandade bilder nedanför; Johan har bakat tigerkaka, den var god. En thai brunch med diverse rätter också. Och en massa annat. Testade även att filma ett klipp från strandvägen i Rayong. Snart dags att påbörja arbetsveckan. Snart är det Jul!!





…Fantastic Spiders and Where to Find Them

6 12 2016

Redan gått en vecka sedan förra inlägget. Tiden går verkligen fort här nere, och speciellt den här helgen. Trots att man haft hela 3 dagar lediga och halva måndagen så har det bara swischat till så blev det måndag kväll. Men det kanske är det som kallas livs kvalite, att man haft kul och fått erfarenheter av människor likväl situationer som gjort att tiden gått fort. Det var länge sen, riktigt länge sedan jag mått så här bra, och haft bra människor omkring mig.

På fredagen, den första lediga dagen på långledigheten så åkte vi till Ban Chang, ca 30 minuter bort. Där hade vi bestämt oss för att käka pizza på Homemade Pizza and Steaks, och det var utan tvekan dom bästa farang pizzorna jag smakat i Thailand. Fruktansvärt goda. Efter maten så blev de att kolla in bar gatan, och de andra herrarna, Johan och hans tjej Bee och Thomas och hans tjej Win, tog sig en öl och sen gick vi till nästa, gjorde samma sak, och sen satte vi oss på The Dubliners och snackade. Inne på en toalett på någon av barerna så fanns det en rätt skön bild upphängd på väggen, från en action kamera på toaletten, och ett kollage på vad som skett på toan. Humor.

På lördagen kom Nae så då åkte vi runt, shoppade en mikro och lite annat smått och gott. Vi var även till Tuna Ibichan och käkade sushi, och det var första gången för mig. Japp, ni läste rätt. Har aldrig gillat rå fisk, eller sjömat över huvudtaget. Men maten var över förväntan, mycket över. Finns chans att det kan bli där igen. Billigt var det också. Blev tidig läggdags också bara för att dom andra hade då planerat in en spontan resa till Samet island.

Under söndagen så blev det en dags tripp till Koh Samet island. Halv planerad dagen före. Upp tidigt och packa och göra oss i ordning. Nae körde bil så de var skönt, medans dom andra tog sina mooppar och åkte mot piren i Ban Phe. Möttes upp där, fixade biljett till färjan över, gick på ca 120 baht tur och retur/skalle. Turen över tog ca 20-30 minuter. Väl där så hyrde vi 3 moppar, för 300 baht/moppe för en heldag. Det var kul att köra moppe igen efter 4 år. Men är man två personer på så kan de bli lite tungt vid vissa uppförsbackar som har en lutning på 20%. Gäller att ta sats. Och efter vägarna längs med el ledningarna så satte de ENORMA spindelnät med stora spindlar i som troligen fångar trollsländor. Har aldrig sett så mycket spindelnät och spindlar som där. Näten var lätt flera meter i diameter, och på vissa ställen så hängde de liksom över halva vägen så de blev som små tak med spindlar i.

Vi åkte längs med östra sidan neråt på ön mot utsiktspunkterna. Vid den ena så var det som en stor platå där besökarna har byggt upp som mini torn av småsten, överallt. Och vid den andra så fanns en liten gunga upphängt i trädet. Här var det tok varmt. Efter de så drog vi tillbaka och vägen norrut där vi kom till en liten resort, och en liten vik där alla badade. Lite stenigt var det, men det var så rent vatten så de var inga problem att navigera sig förbi stenarna på botten. Och det var en massa fiskar som inte alls var rädda att komma nära.

Det var en sjukt varm dag, med mycket bad, upptäckande och lite mer fotande. Sett mer av naturen, som är underbar. Bortsett från all jävla skräp som thaiarna ska slänga omkring sig. Vart man än kommer, nog fan finns de plastpåsar och plastflaskor överallt. Mycket tråkigt. Men hur som haver, det var mycket djungel på ön, och väldigt fina stränder. Om än över exploaterat, men så är det väl nästan överallt.

Efter denna dag så insåg man att man har bränt sig en del så det blev att köpa en tub med 100% Aloe Vera. Och på kvällen blev det buffé igen thai style. Mycket gott och billigt. Under måndagen innan jobbet blev det en fot massage inne i city, och måste bara säga att det var den skönaste fot massagen jag haft hittills. Alltid har dom vart för hårdhänt så det har gjort ont som fan på vissa delar av foten/vaden. Men inte denna. Hit blir det igen. Så detta var min helg lite kort.

Over and Out // Rob